Så trist det är att folk inte kan låta bli att välta snögubbar som barn bygger!!Om det hänt en gång så hade jag kunnat förstå, men nu är den vält hur många gånger som helst...och vi reser upp den. Eftersom detta sker även efter klockan 21 så antar jag att det inte är ett litet barn. Det är trist att behöva avslöja sanningen för Adam; att världen inte enbart är god. Det jag inte förstår är, varför och vem som kan ge denna gubbe sådan uppmärksamhet, ja varför någon uppmärksamhet överhuvudtaget?? Det krävs dessutom en hel del energi för att få omkull den gedigna ismannen.

Annars är det verkligen vackert ute...

Adam är tillbaka hemma igen!! Annandag-jul var vi inne hela dagen och lekte; byggde med de olika julklapparna. Meccanobilen är inte enkel den kräver såväl finmotorik, klurighet som TÅLAMOD. Tillsammans lyckades vi komma en bit på en racerbil, men vi tog en paus när kraven var större än glädjen. Det är toppengrejer med dessa byggsatser!! Igår  var vi ute i stort sett hela dagen. Det  var varmare och mycket av snön hade smält, det regnade och var inte alls skönt ute. Men är det kramsnö så måste man ju ta vara på den och göra en snögubbe. Visst är den fin!!

Vi var en stund i pulkabacken oxå, det är underbart med riktig vinter. Jag hoppas verkligen att vi får behålla detta vita guld tills det är dags för vår. Om inte så blir det så mörkt och trist. Det är svårare att vara ute och göra något kul med barn om det bara är smutsigt och blött.

Några bilder av en blöt men lycklig kille i pulkabacken!!  

På kvällen kom storebror Christian med familj och vi åt den traditionella lutfisken. Det är en konstig maträtt, fisk som inte smakar något som serveras med potatis, ärter, vit sås och massor av peppar?? Dessutom är det massor av ben att hålla reda på. Men gott är det!!?

Det gäller att vara flexibel i dagens samhälle, där barnen har flera hem. Inte blir det lättare när det kommer in flickvänner med familjer som oxå vill umgås med sina döttrar och få rå om dem.

Alltså valde jag att fira julafton dagen innan den officiella, å andra sidan vet ingen med säkerhet vilken dag som Jesus föddes. Det är väl därför vi firar jul?? Tänk att de kristna firar att en judisk pojke föddes. detta görs med ett dignande bord fyllt av fläskkött- vilket en jude aldrig skulle äta och inte mycket annat heller på det traditionella julbordet.

Den sista boxen i Adams tomtekalender hängdes upp och tömdes. Han har fått ihop en mysig samling av småtomtar, alla samlade på ljushyllan vid köksbordet. Det är fascinerande att han varje dag varit lika ivrig att kolla lådan; den har innehållt både text och figur. Det är underbart att se och höra honom tyda de korta meddelandena som han får. Det här har jag hållt på med  över ett år nu, varje morgon. (Det är dock bara under december som det är tillsammans med presenter). Han uppskattar verkligen sin läskunskap!! Det öppnade en ny värld för honom.     

I och med att det inte är den riktiga julaftonen, enligt almanackan, så blev det inte heller traditionellt julbord utan en trerätters meny; rosencanapé, porterstek och fruktsallad. Bordet dukades i rött och guld. Det blev kanske en aning kitchigt men underbart. Jag gillar att blanda klassisk stil med kitch.

Julklapparna delades ut och det var som vanligt väldigt många. Christian & Elin hade valt att ge sig den STORA julklappen: FÖRLOVNING! Det är två mycket vackra ringar som numera pryder deras fingrar och vi gratulerar och önskar dem fortsatt lycka.

Under den traditionella julklappshazarden växlade saker ägare många gånger och glädjerop blandades med frustrerade protester. Det nyförlovade paret var dock de som hade turen på sin sida och kammade hem inte mindre än 10 av tolv paket!! Adam lyckades undanhålla de övriga från dem. Vi ska kolla över reglerna till nästa år.

God jul på er alla som inte haft lyckan att fira julafton ännu!!

Imorgon är det julafton på Ljuragatan. Nu är lägenheten färdigpyntad och det är riktigt mysigt. Vi hittade en ny plastgran oxå, den gamla fick faktiskt inte flytta med. Tänk att den köpte jag 1982 och den har varit vacker i många olika hem. Jag hoppas att den här granen inte ska behöva leva samma nomadliv. Skulle kännas bra att bo kvar här ett tag. Lite olika bilder från vårt juliga hem.

Adams tomte gungar i hans dörröppning och givetvis är den gulliga strumpan på plats...

Visst är den fin, tyvärr hittade jag inte det folieglitter som jag brukar ha....

I köket.... 

Kenny vill eventuellt läsa till arkitekt och ett av antagningsmöjligheterna är att göra ett praktiskt prov. Jag vet inte om det här bygget skulle underlätta eller försämra hans förutsättningar att komma in? Det husest är i alla fall tätt och relativt vinkelrätt. Adams o mitt hus är däremot både skevt och välventilerat. Hur som helst så är det mysigt att både bygga och att beskåda dessa byggnader.

 Det var årets sista gympa på Friskis idag och det firades med tipspromenad, godisskål och ansiktsmålning. Adam valde att få en tuff drake på armen. Detta var verkligen trevliga barnanpassade aktiviteter. Det är trist att vissa inte har ödmjukheten att visa tacksamhet för godiset utan tar det som självklart att man vräker i sig. 

Annars kanske lillebror kan komma med tips- han är en mästare på kaplastavar..

Jag har kommit på att jag undviker bloggandet för att jag har brist på bilder. Nej det är inte sant, utan jag kommer mig inte för att tömma kameran...

Idag har Adam lussat tillsammans med de andra barnen i förskoleklasserna på ljuraskolan. (och då strejkade min kamera, men Kenny ska skicka över sina bilder) Visst är det underbart att höra och se de små liven när de tar i för kung och fosterland samtidigt som någon tycker att luciakronan kliar, någon annan kollar att alla ljusen fortfarande lyser och en tredje använder stjärnan som trollstav. En annan spännande grej är besättningen i tåget; 1 tärna, 3 stjärngossar, 3 pepparkaksgubbar och resten är jämt fördelat mellan tomtar och lucior.

Innan detta lussetåg kunde genomföras så har det varit många turer i föräldragruppen. Hur denna aktivitet skulle ordnas...etc Några ansåg att det dessutom var ett bra forum för att smala ihop pengar till en klasskassa, så att barnen kan åka på utflykter under våren. Själv är jag ju allergisk mot klasskassor, framförallt  för ett gäng sexåringar. Men var och en har ju rätt till sin åsikt.

Adams första utvecklingssamtal har varit idag, han var väldigt aktiv i det och visade och berättade ivrigt om sina färdigheter. Tänk så utomordentlig koll han har på sin egen utveckling, det är fantastiskt! Vilken förmån det är att få sitta bredvid o höra när han t ex stolt förklarar det här med sammansatta ord.

Årets adventskalender; Supersnällasilversara och Stålhenrik som mormor o morfar. Den är lite läskig ibland, kan jag tycka när jag försöker se den med en sexårings ögon. Själv tycker jag att den har ett tokigt budskap...men Adam tycker att den är bra och SPÄNNANDE. Han vill gärna att jag sitter med. Radiokalendern däremot tycker jag är mysigare. Det är härligt med radioteater, då kan man göra sig egna bilder och figurer utifrån rösterna.